Att forska om släkten på 1900-talet

Av Anette Carlsson

I vintras fick jag ett mail från en man på Island. Han berättade att hans farfar kom från Värmland och att han och hans familj tänkte åka till Sverige för att besöka de trakter släkten härstammade från. Med på resan skulle även hans far vara, d.v.s. sonen till den man som emigrerat. De ville veta var farfar var född någonstans och ville gärna ha kontakt med någon av de släktingar som finns i livet. Det ena ledde till det andra och det slutade med att jag forskade fram några tremänningar till honom.

Jag har släktforskat i många år, men aldrig tagit mig tid att forska fram mina nu levande släktingar. Så det blev helt nya erfarenheter för mig när jag trevade mig fram genom Valgeirs släktträd. Kanske är det fler som är nybörjare på det här med 1900-talsforskning. Jag tänker därför berätta lite om mina erfarenheter.

Lyckligtvis hade Valgeir skrivit allt han visste om sin släkt, sin farfars födelsedata och församling, namnen på syskon etc. Så till att börja med gick jag den säkra, välkända vägen och letade upp familjen i församlingsböckerna. Församlingsböcker för Värmland finns filmat på mikrokort för åren 1900, 1910, 1920 och 1930. Jag kunde även hitta några av barnen i födelseböckerna för samma tidsperiod. Men sen kom jag inte längre.

Då tog jag en snabb titt på CD:n över alla döda 1950-1999. Jag hittade en person, men det hjälpte mig inte mycket. Han var ju död och jag kunde inte få fram några uppgifter om ev. barn. En titt i telefonkatalogen över församlingen gav mig två namn, vilka båda senare visade sig vara fel.

Nu var det dags att bearbeta församlingen och jag tog mig upp till Kyrkans hus i Filipstad. Där jag blev mycket trevligt bemött och fick titta i alla deras böcker. Först hade jag svårt att koncentrera mig på att forska. Jag satt bara och njöt av de vackra böckerna och av att ha möjligheten att få titta i originalhandlingar. Man kanske blir sån av att titta på mikrokort för mycket.

I församlingens arkiv finns det bl.a. församlingsböcker från slutet av 1800-talet fram till 1991. De fungerar precis som husförhörslängder på det sättet att de sträcker sig över fem- eller tioårsperioder och att det finns hänvisningar var personerna flyttar samt andra viktiga fakta som vigseldatum, dödsfall och skilsmässor. Det finns även födelse/dopböcker, vigselböcker och död/begravningsböcker. In- och utflyttningslängderna kunde man också titta i. Jag hade sån tur att man i Filipstad samlat böcker från Filipstad, Färnebo, Brattfors och Nordmarks församlingar. Så när någon flyttat kunde jag följa dem till nästa församling.

I församlingens arkiv finns också personakter. Det är ett kort där en persons data samlas. Man kan se föräldrar, make/maka, barn, bostadsorter mm. Personakter infördes 1947 i samband med att personnumret infördes i Sverige. Personakten följde en person genom livet och allt viktigt antecknades på den. Man slutade använda personakter i samband med att folkbokföringen lades över på skattemyndigheten. Personakten förvaras idag på den ort man var folkbokförd vid det tillfället, d.v.s. 1991. Tyvärr hade jag ingen tur bland personakterna. Ingen av dem jag letade efter verkade vara folkbokförd i Filipstad 1991. Det visade sig att alla barnen flyttade från Filipstad med omnejd. Några flyttade till Stockholm och andra till Ludvika. Så då blev det omöjligt att fortsätta den vägen längre.

Nästa steg var skattemyndigheten. Jag ringde Skattemyndigheten i Karlstad för att höra mig för om tillgänglighet och öppettider, men fick istället prata med en mycket trevlig dam som hjälpte mig via telefon. Det visade sig att man kan få hjälp med tre förfrågningar via telefon om de inte är allt för tidskrävande.

Här hade jag mer tur. Jag fick träff på alla de tre personer jag frågade om. Två av dem var bosatta i länet och då kunde jag få deras adress på en gång. Men en av dem var bosatt i Uppsala och då fick jag ringa skattemyndigheten där. Men det var inga problem det heller. Eftersom landet är indelat i olika regioner kan man se en del uppgifter om alla personer i landet som inte är avlidna, bl.a. i vilket län de är folkbokförda. Men man kan inte få fram detaljerade uppgifter som adress, civilstånd och ev. barn. Det kan man däremot få fram på personer inom länet.

På så sätt hittade jag Valgeirs tremänningar. De har nu fått kontakt med varandra och sommarens resa planeras för fullt. Jag lärde mig en hel del om att släktforska på 1900-talet av bara farten.