Ny släktforskaravdelning på Karlstads stadsbibliotek
Av Eva Fredriksson
Allt på ett ställe, tillgängligt, trivsamt och nära till personalen – det var tanken när vi planerade den nya avdelningen för släkt- och hembygdsforskare, när stadsbiblioteket i Karlstad moderniserades hösten 2000. Vi tycker själva att vi har lyckats bra och den ökade tillströmningen av släktforskare tyder också på det.
När det stod klart att biblioteket skulle byggas om och moderniseras, fick vi ett utmärkt tillfälle att ta ett helhetsgrepp på mycket i verksamheten, som vi ville förbättra och det gällde inte minst släktforskarnas situation. Mikrofilmer, mikrokort, register, böcker, kataloger och läsapparater var fördelade på olika våningsplan. Det blev mycket spring för personalen, väntetider för besökare och dessutom kunde vi inte visa upp allt intressant material, eftersom mycket var placerat i magasin. Läsrummen var nedgångna och kyffiga. Släktforskarna kände sig inte som en del av biblioteket, och om man behövde hjälp måste man bege sig till ett annat våningsplan. Så vi var inte särskilt nöjda utan ville åstadkomma något bättre.
Den nya avdelningen har inretts med specialritade möbler av inredningsarkitekt Ulla Lindblom (som också inrett forskarsalen på Arkivcentrum) men bokhyllorna är av samma modell som i biblioteket i övrigt. Genom att de placerats i vinkel har vi fått ett avskilt utrymme, som ändå känns integrerat i biblioteket. I mitten finns läsapparater för rullfilm och mikrokort och de omgivande hyllorna har nu plats för alla filmer och mikrokort.
Utom det vanliga materialet som kyrkböcker, domböcker och bouppteckningar finns nu militära rullor, mantalslängder och jordeböcker på plats. Det omfattar hela Värmlands län. Böcker från 1900-talet är på mikrokort, men det äldre är på rullfilm. Tyvärr är det inte tänkbart att få pengar att köpa allt på mikrokort, så det får vi acceptera.
På mikrokort finns även Lars Bäckvalls Älvdalsarkiv, landshövdingeberättelser och lite annat smått och gott. Det som i hög grad väckt forskarnas intresse är de mikrofilmade dagstidningarna. Vi har NWT från starten 1836 och fortlöpande och VF från starten till 1980. Allt kan man själv hämta direkt på hyllan. Tidningsfilm läses nu som aldrig förr och för släktforskarna är det ett ofta bortglömt men många gånger högintressant material.
Hela referenssamlingen av genealogisk litteratur finns också här. Det är matriklar, personhistoria, herdaminnen från hela landet, släktkalendrar m.m. Mycket av detta har tidigare stått osynligt i magasin men kan nu exponeras och användas på ett helt annat vis. Här står förstås också personregistren till bouppteckningar och till städernas kyrkböcker samt släktnamnsregistren. Värmlands släktforskarförenings utmärkta personregister till olika församlingar och hemlåneböcker om släktforskning har givetvis också sin plats här liksom tidskrifterna i ämnet. Katalogerna från SVAR och andra länsbibliotek finns också här.
Den nya kopiatorn för film och fiche var en stor investering . Den gamla hade tjänat ut sedan bra många år. Det är härligt att kunna erbjuda en ny modern apparat, som ger läsliga kopior, men visst kan den vara lite svår för nybörjaren att begripa sig på! Finesserna är många. Inom kort kommer en dator för CD-ROM att installeras. Flera skivor är redan inköpta, t.ex. Sveriges dödbok, Svenska smedsläkter och Värmländska släkter. Det skall bli flera framöver, om ekonomin tillåter. Paleografiskivan med övningar i handskriftsläsning har vi köpt in till hemlån.
Stadsbiblioteket har ju också en hel del kartor. Hembygdskartan förvaras fortfarande i magasin och tas fram på begäran, men övriga kartor som den gamla ekonomiska, det s.k. ”grönsaksbladet” och nya ekonomiska och olika topografiska kartor finns i anslutning till släktforskaravdelningen. Och så har vi ju inte minst vårt Värmlandsrum med all den lokala litteraturen alldeles intill. Just närheten till Värmlandsrummet är en stor fördel för släktforskarna och en bidragande orsak till att den nya forskaravdelningens placering. I datorn i Värmlandsrummet har man tillgång till bibliotekets hela bokbestånd (liksom var som helst vid en internetuppkoppling – det visste ni väl?)
I bibliotekspersonalen finns det många som är intresserade av släktforskning och jag har nu satt i gång ett litet utbildningsprogram för att öka kunskaperna. Framför allt gäller det att personalen är beredd att ta emot nybörjare och visa hur man kommer i gång. Därför går vi tillsammans igenom hur kyrkböckerna är upplagda och vad man finner där. Alla tycker det är roligt och intressant och önskar mera, så får vi tid, står bouppteckningar och mantalslängder på tur. Släkt- och hembygdsforskarna är en viktig grupp bland våra besökare som vi vill ge så bra service som möjligt. Att alla i personalen inte kan vara specialister är en självklarhet, men vi går in för att det skall finnas grundläggande kunskaper och att forskarna skall känna sig välkomna i vårt nyinredda bibliotek. Vi märker redan en stor och glädjande ökning av besökare!