Rösläggning mellan hemmanen Smedstad och Backa i Botilsäter år 1766.
Texten tolkad av Gunnar Jonsson
Hämtad från Lantmäteriet akt 17-BOT-8
År 1766 den 20 Maji, företog sig underteknad vice Häradshöfding och tillförordnad domare i orten tillika med Commissions Landtmätaren Ädel och Högaktad Herr Petter Hertz, samt följande af Näs Härads nemnd, nemligen, Nils Andersson i Wästra Uggelsäter, Börje Larsson i Hult, Swen Nilsson i dåfwerud, Lars Ersson i Speslanda, Lars Andersson i Rud och Anders Olofsson i Ekhammar, att till följe af Näs Härads Tings Rätts, den 9 sistledne April lemnade Bifall och samtycke, till then af fendriken Högwälborne Baron Herr Johan Gustav Uggla gjorde ansökning, med Laga rå och rör utmärka och förse then skillnad i skog och mark, Wälbemälte Herr Baron och fendrik såsom ägare af frälsehemmanet Smedstad ett helt, förmedlat till 1/2, och Bruks Patron Högaktad Herr Salomon Gottschalck Geijer, medelst träffad förening af den 10 augusti 1765, för frälsehemmanet Backa 1/2 som af Herr Bruks Patron Geijer innehafwes, sig emellan utsatt och på Charta Geomitrice affatta låtit. närwarande ofwanvälbemälte frelse hemmans ägare.
Efter att alla wederbörande således till denna Rösläggnings wärkställande sig samlat, framgafs och uplästes then träffade föreningen om rätta ägo och byaskillnaden ord ifrån ord lydandesom följer:
Sedan wi underteknade, Jag Johan Gustav Uggla, såsom ägare af frelsehemmanet Smedstad Ett helt, förmedlat till ett halft, ock jag Salomon GottSchalck Geijer, innehafware af frelsehemmanet Backa, ett halft, begge uti Botillsäter Sochen Näs Härad belägne, af Commissions Landtmätaren Ådal och Högaktad Herr Petter Hertz, enligt Wälloflige Lagmans Rättens dom af den 18 augusti 1665, låtit upgå och på Cartha afsättja ägoskillnaden ofwannemnde Hemman emellan, efter de rösor och skillnadsmärken, them wi å båda sidor, ifrån Wänderösen gick Kyrckewägen till Sochneskillnaden i Åen, Ölserud och Botilsäter Socknar emellan utwist, och Chartan med Landtmätare Protocollet tydeligare innehåller; Hafwa wi efter nogaste pröfning och skjedd öfwerläggning, med Wälbemälte Herr Landtmätare, för godt funnit, att erkjenna gilla och antaga nu och framdeles för oss och wåra efterkommande, följande märken för Laglig skillnad i skog och mark å thenna sidan, thesse bägge Frälsehemman emellan, nemligen ifrån wänderösen wid Kyrkowägen, på Cartan utmärkt med Nbris 1 och 2 såsom hwilket sistnemde märke wi funnit wara närmast öfwerenskommande, eller den uti ofwannemde dom utsatte Sten i Åbacken, ther skillnaden i öster borde sig sluta hwilken råskillnad wi äfwen belofwat, så snart Lagligt för wederbörande dommare falla kan, efter begges wårt anmålande, skola blifwa med Laggilla Rå och Rör utmärkt och försedd; Emedlertid anhålla wi Wördsammast, det Wälborne Herr Häradshöfdingen och then Högtärade Tings Rätten, täktes thenna wår förening, såsom efter moget öfwerwägande och enligt mera nemnde Lagmans Rättens dom, i det aldranärmaste slutad, hälst wi icke med tillförlåtelig säkerhet kunnat utwisa någon annan Sten uti Åbacken, thit skillnaden kan gå ända ifrån Wenderösen, uti dess dom och minnesbok, ord ifrån ord införa, samt till oryggelig efterrättelse gilla och fastställa.
Till yttermera wisso, hafwa wi denna förening egenhändigt uti tillkallade witnens närwaro underskrifwit; som skjedde Finserud den 10de augusti 1765.
J: G: Uggla
Salomon Gottsch: Geijer
Therpå företogs med rösläggningen och förfogade man sig till wänderösen wid Kyrckewägen, bestående samma Rös, som är belägen på Södra sidan om Kyrkewägen ifrån Smedstad, till Botilsäters Kyrka, i östra kanten af ett berg af en sten ?/? dels aln Lång, 3/4 dels dito bred, något spitsig, liggandes luta på en Jordfast sten, med andra större och mindre stenar någorlunda fastmurad, och pekar med sin spits i öster något till Söder. Tätt intill denna rös, på Södra sidan, låg en lång ryggjot sten, 2 1/2 aln lång, med Jord och måssa öfwerskyld, utom sjelfwa ryggen, wisandes Söder ut och skall gjöra skillnad å then sidan emellan Smedstad och frälsesäteriet Fårswik, detta så kallade Wänderös, lemnades aldeles orördt, i anseende thertill, at Säteriet Forswik och frälsehemmanet Larserud, härstädes, med sine ägor möta emot frälsehemmanen Smedstad och Backa, hwilka råskillnader icke blifwit upgångne och på Carta afsatta, ock nedlades allenast 10 alnar ifrån den i öster lutande wisaren i wänderösen en utliggare en aln lång, 3/4 dels dito tjock, något spitsig upåt nedgrofs uti Jämna backen och underskolades med en stenhall, äfwen som kringskolades med andra större och mindre stenar, utmärkandes med sin spitsiga rygg, rätta skillnads Linien ifrån wänderösen på Chartan märkt med Nº 1, till stenen i Åbacken eller det på Chartan utmärkte ställe wid Nº 2 586 alnar ifrån Stenen i wänderöset, uprättades på ett platt berg en ledare, bestående af en med större och mindre stenar kringskolad tunn stenhall, 2 7/8 dels aln Lång, 1 1/2 dito bred, 1/4 del aln tjock, spitsandes sig upåt, med hwilken spets, thenna ledare utwiste rätta skillnadsstreket fram och tillbaka emellan Nº 1 & 2. 935 alnar ifrån thenna ledare upsattes straxt öster om Hultmyren på en Stenhall uti Jämn wallmark, samt under och kringskolades en sten 1 3/4 dels aln Lång, 3/4 dels dito bred, alt uti samma rätta skillnads Linea,som fölgdes härifrån 570 alnar längre fram emot emot Nº 2, hwarest uppå Jämn wallmark, upsättes uppå en Stenhall i Jorden, grafwen en ledare, bestående af en sten 1 1/2 aln Hög, 3/4 dels dito bred och 3/8 dels tjock, spitsig upåt, hwarmed thenna sten, som med andra, större och mindre stenar Kringskolades utmärker rätta streket fram och tillbaka emellan Nº 1 & 2. Thetta sistnemde ställe träffades 580 alnar härifrån, hwarest 10 alnar wäster om stenen i Åbacken, teknad på Chartan med Nº 2 och hwilken sten, såsom i backen nedsuncken , lemnades aldeles orörd, och i stället för en utliggare, nedlades ett fem Stena rör, uppå en Jämn wallmark, samt upsattes Hjertstenen 1 3/4 dels aln Lång, 3/4 dels dito bred, och 1/2 dito tjock wid foten, men 1/4 del i fyrkant wid spitsen, thermed, så wäl som the i öster och wäster bakom honom stående sidostenar, rätta skillnaden utmärkes emellan wänröset Nº 1 och till Nº 2 der detta fem Stena rör Tiio alnar i wäster om stenen i Åbacken är belägit. De 2ne andra sidostenarne Hörna in på Hjertstenen med sluten Gafwel; 5 1/2 alnar i wäster, från Hjertstenen uti thetta femstena rör, som af större och mindre stenar upmurades, nedlades och med andra stenar under och kringskolades, en utliggare uppå denna Råsträng bestående af en sten 1 1/2 aln lång med spitsig rygg. Således slutar sig thenna skillnads Linea på thenna sidan thesse begge hemman emellan, uti bäcken, som skilljer Ölserud och Botillsäter Sochnar, och efter hwilken bäck Backa uti norr och widare i öster går emot hemanet Torfwerud. Råskillnads strängen, som nu icke blef uphuggen, till den widd Lag bjuder, bör med första och alt framgent uphuggas, samt altid ren och öppen widmakthållas.
Widare war wid thenna förrättning icke, att tillgjöra, utan kommer Herr Baron Uggla som thenna rösläggning begjärt, att förskjuta och betala Synerättens och Herr Landtmätarens resekostnad och dagtractamente, som efter Taxa och Kongl. förordningen uträknad, kommer, att upgifwas; men hälften theraf genast af Herr BruksPatron Geijer att återbekomma. Öfwer hwilket alt, utdrag af Protocollet bewiljades, och therpå åtskilldes alla wederbörande. År och dag, som förr skrifwit står:
På Syne Rättens Wägnar
And: Thure Eneroth