1993_3

Smedbergsklockorna från Karlskoga

Av Harald Persson

Det var Olov Johansson Smedberg som under slutet av 1700-talet tillverkade de första golvuren inom Karlskoga Begslag. De kallades Smedbergsklockor och blev kända långt utanför socknens gränser. Några finns ännu i behåll och kan visa vad klockan är slagen. Nummer 34 inhandlades av redaktör A G Petersson i Kristinehamn. Denna klocka finns hos numera pensionerade sonsonen Björn Petersson i Kristinehamn men även den har pensionerat sig. Urverket har stannat.

Redaktör Petersson var en framstående släktforskare. A G Petersson berättar i skriften Släkten Smedberg om Olov Johansson Smedberg, född 18/12 1746 och död 1809, att denne egentligen var urmakare men att han i församlingsboken för 1786 står skriven som krögare.

– Efter fädernegården Smedstorp antog han släktnamnet Smedberg. Då Olov var den 5:e i ordningen av 14 barn i familjen (5 av dessa avled dock i unga år) var det ju icke tänkbart att alla dessa skulle kunna få sitt framtida levebröd av gårdens avkastning. Han blev därför en av dem som måste flyga ur boet för att bryta sig en egen väg genom livet och valde så hantverkarebanan.

– Det uppgives att Smedberg lärde urmakeriyrket i Örebro, där han skulle ha erhållit gesällbrev. Sannolikt är att den tydligen med goda mekaniska anlag och energi av mindre vanliga mått utrustade bergsmanssonen under årens lopp genom ihärdigt arbete med små resurser, som vid denna tid stod unga män till buds, ytterligare utbildade sig, arbetade sig fram och därmed uppnådde mästerskapet. Hur många golvklockor som den verksamme mannen hann tillverka har inte kunnat utrönas.

– Smedberg var enögd och gifte sig 17/10 1780 med Katarina Persdotter, född i Spjutberg, Karlskoga, 13/7 1757 och dotter till skräddaren Per Jonsson och dennes hustru Katarina Persdotter. Han bodde de första åren efter giftermålet på torpet Ängland på Brunnstorps ägor. De i en glest befolkad trakt säkerligen knappa inkomsterna torde ha varit anledningen till att han sökte skaffa sig binäring.

– På sockenstämman 21/10 1781 sökte änkan Brita Öberg, vars avlidne man O Öberg i livstiden omkring 1730-40 upptog torpet Ängland, att få Smedberg avhyst från sin lägenhet på grund av det oväsende och bråk dennes krogrörelse ofta orsakade och varav hon hade obehag. Stämman kunde inte ingripa. Man ville ha Smedberg vräkt “för att undandraga oförståndigt folk och ungdom tillfälle att på kyrkovägen fram och åter föra liderligt lefverne”. Gummans önskan fördes emellertid till protokollet, enär saken skulle till häradsrätten.

– Före 1790 flyttade Smedberg till Rådetorp på vars ägor på västra sidan av den gamla landsvägen han bodde och hade sin lilla smedja och verkstad förlagd. Det är troligt att han även anlade den numera rivna lägenheten, som av skräddaren Johan Andersson, måg till en av Smedbergs sonsöner, år 1880 flyttades till den nuvarande (1927) landsvägen. Den lilla stugan, där flitens lampa under en lång följd av år brunnit, innehöll ett rum och kök jämte en liten verkstad.

Olov Smedberg den yngre

En av sönerna till Olov Johansson Smedberg var Olov Smedberg, född 20/6 1790 och död 1/9 1841. Han övertog sin faders yrke som urmakare och bodde som torpare i Ängland på Brunntorps ägor. Gift 16/4 1817 med änkan Stina Svensdotter, född 14/2 1778 i Skogsberg.

– Han var den förste orgeltramparen i Bjurkärns kyrka och tjänstgjorde från 17/10 1830 till 30/10 1836. Därefter skulle Lars Wikström “ombesörja trampningen genom hvem han för godt finner emot åtnjutandet av för detta ändamål anslagna arfvodet”. För förbättring av lönen medgav stämman 13/5 1832 att Smedberg skulle få upptaga en kollekt.

– Ängland liksom vid Rishöjden, Tavlan och Lonnhyttan fanns i gamla tider betesställe för landsvägstrafikanterna, däribland närkingarna, vilka i långa rader körde brännvin, mjöl etc till avnämare i Bergslagen. En del vägfarande brukade under sitt uppehåll hos Smedberg anlita den mångkunnige mannen som frisör. I denna egenskap uppsnyggade han många resenärer mot ett arvode av, enligt uppgift, 12 skilling. Det berättas att en sparsam lantman från Närke en gång anmärkte att han fann denna prisnotering väl hög. Den fyndige urmakaren var gärna villig att för erbjudna 6 skilling raka den prutlustne mannen, som emellertid för denna betalning fick blott ena ansiktshalvan behandlad. Efter den betan klagade icke kunden vidare på priset.

26/5 1817 anhöll Smedberg “att blifva antechnad för socknens klensmed, hvaraf församlingen troddes vara i behof. Men som socknemännen icke kände att Smedberg vore van vid sådant smide som de i synnerhet behöfde, kunde de icke yrka dess antagande”.

Peter Smedberg urmakare

– Peter Smedberg, född 7/7 1794, var andre son till klocktillverkaren Olov Johansson Smedberg. Han dog 6/11 1849 av lungsot och begravdes den 11/11. Han var liksom fadern urmakare i Rådetorp och även orgeltrampare vid Bjurkärns kyrka. Till ringare blev Smedberg antagen 28/10 1827. Arvodet utgick med 8 skilling riksmynt för enkel ringning. Dubbel ringning betalades dubbelt och själaringning skulle utföras gratis. Brännvin fick inte utdelas, åtminstone inte mera än en sup.

– Tillsammans med Karl Lundberg i Dalbäcken åtog sig Smedberg 18/1 1828 att reparera kyrkans tak mot 1 riksdaler i dagpenning. Smeden Olov Bergroth, född i Nordmarken 1759 och dld 19/8 1834, på Råbergsåsen avsade sig detta arbete på de av församlingen erbjudna villkoren. Den 31/8 samma år skulle Smedberg med samma biträde även reparera och oljestryka kyrkans torn.

Smedberg var gift 1:a gången 24/4 1817 med Anna Andersdotter, född i Lungsund 1793 och död 10/10 1820, 2:a gången 21/2 1823 med Stina Pettersdotter från Vernsvikstorp född 19/10 1791 och död 1/9 1855. Av de 8 barnen fortsatte 3 i faderns fotspår som urmakare i Rådetorp och Lungsund.

Organisten Smedberg

– Jan Petter Smedberg var son till Peter Smedberg. Han var född 26/10 1823 och dog av reumatisk värk 31/2 1885, begravd 10/4. Han lärde urmakeri av sin fader och utövade yrket från dennes lägenhet i Rådetorp vid den gamla landsvägen. Smedberg, som även var målare och en intresserad trädgårdsodlare samt tjänstgjorde som orgeltrampare i kyrkan, var en musikaliskt anlagd person. 26/8 1863 avlade han organistexamen i Karlstad, vartill attest uttogs den 13/7. Åren 1863-67 biträdde han P V Wikström med att traktera kyrkorgeln. Från 12/7 1867 till och med 1884 tjänstgjorde Smedberg som organist vid Loka hälsobrunn i Grythytte församling. Han gifte sig 29/4 1849 med Maria Petersdotter, född 1821 och död 1/1 1888 av andtäppa, begravd 8/1.

Även Jan Petter Smedbergs son Johan Axel Smedberg, född 10/4 1855 och död 15/7 1904 var urmakare. Han lärde sig yrket av sin fader och utövade det med icke ringa framgång intill sin död. Dessutom var han 1892-1903 lärare i frihandsteckning vid Karlskoga praktiska läroverk, startad 1/11 1882, och gjorde sig där mycket värderad såsom en originell, tillmötesgående, för sitt ämne mycket intresserad samt med god smak och sund uppfattningförmåga utrustad lärare.

Smedberg var också skicklig konservator. “Nära på allt vad en människohand förmår utföra kunde han ge form åt och praktisera. Understundom gällde han därför bland folk som en riktig tusenkonstnär.”

Källa: Släkten Smedberg från Karlskoga bergslag av A G Petersson. Kristinehamn 1928.

Värmlands Släktforskarförenings hemsida