Den gamla kartan i släktforskningens tjänst

Av Alfred Örback (föredragshållare)

Årsmötet samlade ca 60 personer. Tack vare väl berett arbete av valberedningen, god ledning av ordföranden, snabb pennföring av sekreterare och ett perfekt samspel mellan de agerande klarades mötesförhandlingarna av på 20 minuter. Det blev därför god tid att få lyssna till Alfred Örbacks föredrag.

Lantmäteriet bildas

År 1628 insåg Gustav II Adolf nödvändigheten av att ha landet kartlagt. Han gav då Anders Bure i uppdrag att som generalmatematiker göra en systematisk kartläggning av hela riket. Några unga män utbildades till lantmätare och sändes ut i landet – en för vart län. Skälet till denna kartläggning var främst att kunna beskatta jordägarna. Men kungen ville också rent allmänt få en översiktlig bild av landet, een synopsis, der Uthinnan H: K: M:t alla Landskapers och Städers lägenhet sigh för ögonen stella kunne.

Ganska snart författades instruktioner över hur kartorna skulle ritas, vilka färger åker och äng skulle ha etc. Västmanlands läns kartor blev först färdiga. Kartor över Värmland blev även klara och finns nu i 5 pergamentsband hos lantmäteriet i Gävle.

Konstnärliga kartor

Kartorna ritades efter gemensamma normer men blev trots detta individuellt utformade. Ofta återspeglas lantmätarens tidigare yrkesutbildning i hans sätt att rita kartor. Så t ex har lantmätaren Olof Ågren på en karta över Borgvik på 1760-talet ritat in kyrkan som den såg ut då bortsett från att ett tillbyggt gravkapell saknas. Olof Ågren hade en arkitektutbildning.

Detalj ur karta över Borgvik 1761-1764

Lantmätarna måste som examensarbete rita en sockenkarta och denna blev ofta konstnärligt illustrerad. Det finns kartor med teckningar av klädedräkter och arbetsredskap.

Speciella kartor

Det var inte enbart ägogränser och ägotillhörighet, som var föremål för kartritning. Så t ex ritades en speciell karta för Karl XIIs fälttåg 1717. År 1730 ritades Karta över wegarna i Sverige. Andra kartor kunde visa segelleder.

Stadskartor

På 1690-talet utfärdades föreskrifter om att stadskartor skulle upprättas. Som exempel på detta visade Alfred Örback en bild av en karta över Lindesberg försedd med namn på husägarna – en värdefull upplysning för släktforskare.

Ovanstående Geomet(risk) Carta öfwer Södra Wåxnäs och Romsta Hemmans Egor, som äfwenwähl Posideras af Carlstads Invånare och Borgerskap upprättades 1717 av lantmätaren Wilhelm de Besche. Originalet finns i Gävle, men kopia i färg finns på lantmäterikontoret i Karlstad. Till kartan hör en Carlstads Tompte Och Jordebok med ägare och tomtnummer angivna.

Skiften

År 1757 utfärdades storskiftesförordningen. Denna följdes av enskiftesförordningen i början av 1800-talet och stadgan om laga skifte 1827. Dessa skiften gav arbetstillfällen för lantmätarna. Vid laga skiftet fanns ca 500 lantmätare i landet. Det finns gott om kartor från dessa skiften med bifogade skiftesprotokoll. Sådana protokoll kan innehålla detaljerade referat från skiftesförrättningarna. Namnen på jordägarna anges och stundom även släktskap.

Bränder

Bränder har ibland förstört kartarkiv. En brand som kartmaterialet klarade sig ifrån är slottsbranden 1697. Lantmäteridirektören hade erbjudits utrymme på slottsvinden men avböjt. Branden började på vinden. Man kan spekulera i om en inflyttning av lantmäteriet skulle ha förhindrat brandens uppkomst.

En brand som ödelade kartarkivet var branden i Karlstad 1865. Eftersom kartor ritades i tre exemplar (ett för vardera lantmäteriet i Stockholm, länskontoret och sakägaren) fanns materialet kvar. Avritningar gjordes, men dessa kartor blev inte alltid så detaljerat och konstnärligt utförda som de ursprungliga.

Sammanfattning

Under 1700-talet slutade lantmäteriet att ge ut nya geografiska kartor. Man var upptagen av lantmäteriärenden och dessa utfördes i första hand på befintliga kartor.

Under 1800-talet återupptogs kartläggningen. 1894 bildades Rikets allmänna kartverk (RAK). Parallellt hade under 1800-talet de militära myndigheterna börjat ge ut generalstabskartan.

1974 bildades nuvarande Lantmäteriverket (LMV) med såväl kartutgivning som lantmäteriärenden som uppgift.

Avslutning

Alfred Örback illustrerade sitt föredrag med flera färgdiabilder från kartbeståndet i Gävle. Med sitt rika kunnande är han en betydande kunskapskälla. Fyrtio års tjänstgöring vid lantmäteriet har han bakom sig och efter ålderspensioneringen 1976 har han tjänstgjort fram till 1988 med historiskt lantmäteri som specialitet. Under 1988 medverkade han i bokverket Sveriges Nationalatlas.