1990_4

Namnskicket i Norra Råda och Gustav Adolf under 1700-talet

Av Birger Åkerlind, Söderhamn

Har med intresse läst Anders Höglunds artikel om dopnamn i medlemsbladet 1990:2. I synnerhet som jag själv forskat i namnskicket i Norra Råda och Gustaf Adolf under 1700-talet.

Denna artikel var infört i vårt (Sällskapet Gustavaforskning) medlemsblad för några år sedan.

Födelse- och dopböckerna för Norra Råda och Gustav Adolf upptar under 1700-talet 5.507 dop, varav pojkar 2.812 och flickor 2.695 st. Antalet olika namn som därvid kom till användning uppgår både när det gäller pojkar och flickor till vardera 67. Alltså ett ganska begränsat antal särskilt om man tar i beaktande att av kvinnonamnen är det 37 st som bara förekommer i fem eller färre fall, och av mansnamnen 26 st med samma låga frekvens.

Att namngivningen i våra dagar är underkastad modets växlingar är vi ju väl medvetna om, men hur var det för ett par hundra år sedan? Det skall vi strax undersöka, men först en kort historisk återblick.

De tidigaste inhemska källorna där svenska personnamn förekommer i skrift är våra runstenar. Bland dessa fornsvenska namn finns några, som fortfarande användes i våra bygder på 1700-talet, och för den delen även i dag. Det är namn som trotsat tidens nötning och modeväxlingar, och som ingalunda hör till kategorin ”ovanliga”. Mera därom senare i framställningen.

Kristendomens införande under medeltiden och invandringen av tyska köpmän till städerna och tyska bergsmän till bergslagen satte sina spår i namngivningen, liksom vallonernas invandring.

Det sena 1700-talet med dess faiblesse för det franska passerade inte heller obemärkt på namngivningens område. Och tar vi ett steg framåt till de senaste decennierna i vårt århundrade så vet vi ju, att det anglosaxiska inflytandet på namnskicket är påtagligt.

Namngivningsprinciper

Helt naturligt var det föräldrarna som så gott som alltid bestämde vilket namn barnet skulle ha. De kände till vilka namn, som traditionsenligt brukades inom släkten och i bygden. Ofta var det så, att den äldste sonen fick samma namn som sin farfar; den näst äldste sin morfars namn. Den äldsta dottern gavs farmors namn och den näst äldste sin mormors. En förutsättning för detta s k bundna namnskick var ofta, att dessa personer som barnen uppkallades efter var döda vid namnfästningen. I vilken utsträckning detta bundna namnskick använts i Norra Råda och Gustav Adolf har inte undersökts i detta sammanhang.

Som sagt, barnet namngavs i enlighet med föräldrarnas önskemål, men det hände nog också, att dessa kunde påverkas av prästen, som ju hade avsevärt större kunskap om namnskicket utanför den lokala traditionen.

I tabell 1 har bara de 7 mest frekventa mansnamnen medtagits. Som framgår av de angivna procenttalen utgör dock de redovisade namnen nästan 2/3 av samtliga använda namn. Vid genomgången av dopböckerna visar det sig, att det är först fr o m 1780-talet, som man ger barnet mer än ett namn, och detta sker mycket sparsamt resten av seklet. Sålunda är det bara i två fall som pojke ges två namn, medan det sker i 17 fall när det gäller flickor. Detta flernamnsskick tillämpades huvudsakligen i vad man kan kalla ”högreståndsfamiljer”.

Som synes i tabellen är Per det i särklass mest använda namnet, även om det markant minskat i frekvens under århundradets sista decennium; 13,8% jämfört med ”topperioden” 1750-59 då det uppgick till 21,6%. Vad beträffar de övriga namnen i tabellen visar de en ganska jämn ställning under hela perioden.

Erik är ett av de i inledningen nämnda fornsvenska namnen, som återfinns i runinskrifter. De övriga ovan upptagna namnen är alla kyrkliga lån. Per (Pär) är en svensk form för Petrus. Olof (Oluf, Olav) är ett gammalt kunganamn: Olof Trätälja, Olof Skötkonung och Olav den helige. Nils är en svensk form för Nikolaus och Lars dito för Laurentius. En romersk diakon med det sistnämnda namnet blev martyr år 258. Jonas härledes från grekiska formen för det hebreiska Jona. Jon slutligen (som också återfinns i runinskrifter) är en sidoform till Johan.

Närmast namnen i tabell 1 kommer Anders (4,2%), Jan (3,9%), Sven (3,4%), Jöns (3,0%), Henrik (2,1%) samt Jean (1,8%). Det sistnämnda namnet, som ju är den franska formen för Johan, är en märklig företeelse i vårt undersökningsmaterial. Roland Otterbjörk skriver i Svenska förnamn: En och annan Johan kallar sig förstås Jean, men högre frekvens når av de franska namnen endast Emil(Emile) och Eugene(Eugène). I Norra Råda döps under 1700-talet 52 barn till Jean och 33 till Johan. Det franska inflytandet är som starkast under århundradets två sista decennier under Gustaf III:s tid, men redan under perioden 1725-29 döps här två barn till Jean, och under de följande tre decennierna är antalet 5, 12 och 6 för att 1760-69 brant stiga till 21 st. Sedan sjunker antalet till 4,2 och under den sista 10-årsperioden 0. Detta märkliga lokala namnskick vore värd en särskild undersökning.

Tabell 1 – Mansnamn
Namn 1725-29 1730-39 1740-49 1750-59 1760-69 1770-79 1780-89 1790-99 S:a 1725-99
ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant %
Per 16 15,1 44 19,5 49 16,9 78 21,6 61 16,7 67 20,1 87 18,4 97 13,8 493 17,5
Olof 16 15,1 26 11,5 42 14,5 31 8,6 44 12,0 42 12,7 44 9,3 70 10,6 315 11,2
Nils 8 7,5 20 8,8 31 10,7 37 10,2 33 9,0 36 10,9 48 10,2 55 8,3 268 9,5
Lars 11 10,4 15 6,6 21 7,2 29 8,0 33 9,0 29 8,7 35 7,4 81 12,3 254 9,0
Erik 6 5,7 14 6,2 19 6,6 14 3,9 17 4,7 14 3,8 26 5,5 45 6,9 155 5,5
Jonas 5 4,7 9 4,0 8 2,8 21 5,8 9 2,5 16 4,8 28 5,9 42 6,4 138 4,9
Jon 4 3,8 15 6,6 12 3,4 19 5,3 21 5,8 13 3,9 23 4,9 25 3,8 132 4,7
Tabell 2 – Kvinnonamn
Namn 1725-29 1730-39 1740-49 1750-59 1760-69 1770-79 1780-89 1790-99 S:a 1725-99
ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant %
Kerstin 10 10,9 32 14,2 41 14,4 51 15,1 50 13,8 40 13,2 73 14,8 55 9,2 352 13,2
Maria 6 6,5 15 6,7 19 6,7 27 8,0 19 5,2 45 14,9 61 12,4 91 15,1 283 10,5
Karin 6 6,5 20 8,9 41 14,4 49 14,5 43 11,9 25 8,3 43 8,7 55 9,2 282 10,5
Ingeborg 12 13,0 20 8,9 20 7,0 33 9,8 38 10,5 39 12,9 49 8,3 66 11,0 277 10,3
Britta 12 13,0 28 12,4 23 8,1 30 8,9 44 12,2 19 6,3 32 6,5 60 10,0 248 9,2
Marit 15 16,3 33 14,7 35 12,3 33 9,8 32 8,8 23 7,0 40 8,1 31 5,2 242 9,0

Det mest iögonfallande i tabell 2 är jämnheten i namnfrekvens. Visserligen är Kerstin-namnets ställning obestridd sett över hela perioden, men här skiljer endast 4,2 procentenheter mellan första och sjätte namn, medan motsvarande skillnad i tabell 1 är hela 12,6 procentenheter.

Anmärkningsvärt är också hur namnet Maria fr o m 1770-79 ökar i popularitet för att det sista decenniet vara det klart dominerande. Marit som var det vanligaste namnet i början av perioden blir allteftersom allt mindre använt.

Av tabellens namn är det fornsvenska Ingeborg känt från runinskrifter, medan de övriga är kyrkliga lån.

Kerstin är en nysvensk form av Kristina och Karin dito av Katarina. Marit är en form av Margit, som i sin tur är en form av Margareta. Britta är en sammandragning av den äldre biformen Brigita till Birgitta.

Om Maria är att säga, att det långt fram till medeltidens slut ansågs vara för heligt att bäras av andra än Jesu moder. Efter protestantismens införande i Sverige blir namnet allt vanligare.

Närmast i frekvens efter ovanstående namn kommer Anna (6,5%), Stina (4,5%), Annika (4,4%), Catharina (4,2) och Gunilla (3,1%). Cajsa förekommer 5 gånger fram till 1770, 8 gånger 1770-79 samt 7 gånger 1780-89). Men så stiger intresset för detta namn mycket starkt de sista tio åren av 1700-talet, och då ges namnet år 24 barn. Namnet Lisken förekommer 22 gånger under 1700-talet, men torde nu vara ur bruk sedan länge. Namnet är en lågtysk diminutivform till Elisabeth.

Bland andra i dopböckerna förekommande ovanliga namn kan nämnas Florinda (1 gång), Emerantia (1 gång), Babba – smekform för Barbara, Barbro – (1 gång), Ragnila (1 gång) samt Gunla (10 gånger). Det sistnämnda namnet förekommer endast under tioårsperioden 1790-99.

Som antytts tidigare är ovanstående en ren redovisning av dopboksmaterialet utan undersökning av någon släkts namntradition och utan jämförelser med andra trakter i landet. Sådana undersökningar, som dock torde vara ganska tidsödande, skulle säkert vara av stort intresse.

Källor

Födelse- och dopböcker Norra Råda och Gustav Adolf.
Svenska förnamn: Roland Otterbjörk.
Svenska personnamn: Ivar Modéer.