2009_31

Finnättlingar från Slobyn 2

Kenneth Larsson. En släktkrönika i tre delar över Jöran Simonssons ättlingar. Del II. Marit Jöransdotter. Förlaget Ancestor, Mangskog 2009. ISBN 978-91-977583-1-4. 682 sidor, inbunden, illustrerad. Person- och ortregister. Pris 290 kronor + frakt. Beställes via hemsidan www.mangskog.se

Omkring 1640 köpte Jöran Simonsson ägorna i Slobyn i Mangskog och blev nybyggare. Han var av finsk härkomst men hade förmodligen bott i Gästrikland med sin familj innan han drog längre västerut. Nästan 350 år senare började Kenneth Larsson systematiskt undersöka vilka hans efterkommande var och följa upp dem fram till nutid. Kenneth har beskrivit hur boken kom till i sin artikel i vår förenings jubileumsbok Anor och anekdoter.

1996 kom den första delen ut i en trilogi. Denna omfattade ättlingarna till Jöran Simonssons dotter Marits dotter Gertrud Michelsdotter. Alltför många verk där flera band planerats har bara utgivits i en enda del. Men nu, efter 12 år, har andra delen till det larssonska storverket nått sina läsare.

Den här boken är än mer än 250 sidor tjockare än del 1. Så ägnas nästan 150 sidor åt att komplettera och rätta del 1, dvs Gertrud Michelsdotters efterkommande, men sedan ges Marit Jöransdotters övriga barn Lars, Sigfrid, Matthes och Anna och deras ättlingar huvudrollen.

Att få en sådan här släktbok ”komplett” är inte möjligt av flera skäl. Även om forskaren skulle kunna jobba med boken på heltid – i sig osannolikt – så tar insamlandet av material alltid mycket tid. Med tiden sprids ättlingarna från en bygd som Mangskog ut över världen, till andra socknar i Värmland, i olika delar av Sverige och till Norge och USA. Kyrkoarkiven är den bästa källan men ger inte alla svar. För att följa upp till nutid krävs ofta personlig kontakt med nutida ättlingar. Ingen vet allt och ibland så kör man fast.

Sedan förändras släkten med tiden. Gamla generationer går ur tiden och nya föds.

Att göra en sådan här släktbok har dock blivit mycket enklare sedan 1996, med tillkomsten av publikationer som Sveriges Dödbok, Sveriges befolkning för olika tidevarv samt viktigast att internet har blivit den nya forskarsalen. I förra utgåvan var det många ättlingar som redan på 1800-talet flyttat till Norrland och Mälardalen som inte följts upp – men många har nu blivit förtecknade.

Kenneth Larsson har valt att redovisa släkten i tabellform generationsvis inom de olika huvudgrenarna. Genom personregister och tydliga numreringar så är det lätt att hitta till alla tabellerna, där Gertrud Michelsdotter i första boken är nummer 1 och där tabellerna i andra delen hinner till nummer 7058.

Familjerna redovisas i en komprimerad form. Som ett exempel kan tas tabell 6172:

ALMA AUGUSTA BRYNTESSON 1889 bodde i Kungsgården, Åsen i Ovansjö (X). Hon var gift med mjölnaren Richard Lundgren, född i samma socken 7/2-1888. Han dog 28/7-1962, Alma 20/11-1970. Barn (…)

För att finna Alma Augustas födelsedatum så kan man gå till hennes föräldrars tabell, där man kan finna detta datum. All nödvändig information finns till hands, även om det i sådana konstruktioner finns risk för att man syftar fel. En redigeringsfråga där jag själv har en avvikande åsikt gäller normeringen av personnamn i äldre tid. Kenneth stavar Kjerstin, Mertha, Erick, Cajsa, Annicka, Siffri osv, utan att normera. Samma person stavas på olika sätt, utan någon konsekvens: Gertrud Michelsdotter stavas Hjertrud på sidan 6 i förordet, Järtrud i tabell 3563 på sidan 157. Stavningen Jertrud förekommer i tabell 3575 på en brorsons dotter till Gertrud Michelsdotter. Jag förespråkar starkt normering till Gertrud i detta exempel – så som jag skrivit i anmälan.

Det är naturligtvis en stor skatt av uppgifter kring finnättlingarna som finns att tillgå i Kenneth Larssons bok. Som alltid i sådana här sammanställningar finner man ”kändisar”, både av lokal karaktär som jag själv stött på eftersom jag har en stor del av min egen släkt från Gunnarskog och Mangskog men också sådana som blivit kända i en större krets.

Nu hoppas vi att den tredje och avslutade släktboksdelen, där Jöran Simonssons övriga barn och deras efterkommande skall få sin plats, inte dröjer ytterligare 12 år. Men redan nu så kan vi säga att Kenneth Larsson har gjort en fantastisk insats genom de två böcker som hittills kommit ut.

Carl-Johan Ivarsson

Värmlands Släktforskarförenings hemsida