Blomskogsboken
Familjer i Blomskog från 1600-talet till 1920. Konfirmander i Blomskogs kyrka 1899-2003. Pelle Norelius och Stig Blom (red.). 474 sidor, inbunden, illustrerad. ISBN 91-631-5272-X. Blomskogs Hembygdsförening 2004. Boken kan beställas för 390 kr + ev. frakt från Stig Blom, Manhemsvägen 17, 672 92 Årjäng, tel. 0573-300 56, eller e-post: ulca@arjang.mail.telia.com
Pelle Norelius, numera bosatt i Karlstad, är ett välkänt namn för alla som forskar i Nordmarken. Han har tidigare givit ut släktböcker om den Mossbergska släkten. Sedan mer än 50 år tillbaka så har han forskat efter sin mors anor inom Blomskogs socken. Förfäderna var spridda i flertalet av socknens hemman, och det blev nödvändigt att skriva av olika källor som kyrkböcker, mantalslängder, bouppteckningar, domböcker och lantmäterihandlingar för hela socknen.
Så småningom så började Pelle skapa sammanhängande framställningar av de olika källorna och varje hemman har fått en beskrivning. Detta material har blivit användbart för flera, och kopior har funnits hos Hembygdsföreningen samt hos Årjängs bibliotek.
Stig Blom väckte tanken på en mer definitiv publicering av materialet. Det har givits möjlighet till subskription, och genom att så många tecknade sig för boken har den nu kunnat publiceras sommaren 2004.
Det handlar alltså om en verklig sockengenealogi. Släktförhållanden inom socknen kartläggs, och med bokens hjälp torde det vara möjligt att göra både antavlor och stamtavlor kring socknens människor. Detta torde vara den första värmländska sockengenealogin som blir tryckt i bokform.
Familjerna är uppställda i alfabetisk ordning efter faderns förnamn, och är grupperade hemmansvis. Att gruppera efter förnamn och inte efter efternamn är riktigt när nästan alla personer bär patronymikon. För barnen noteras ofta – men inte alltid – uppgifter om vidare öden, om de gifter sig inom socknen eller flyttar ut.
Det är verkligen ett myller av namn, och har man väl uppgift om i vilket hemman man skall leta så bör det vara möjligt att hitta den man söker. Boken är som nämnts uppställd alfabetiskt, men jag saknar ändå ett personregister, åtminstone över hustrur.
Kan man önska sig något annat – ja, det vore i så fall att man hade egna anor i Blomskog… Alla blomskogsforskare är självfallet att gratulera!
Bokens andra del innehåller gruppbilder på konfirmationsgrupperna i Blomskog från 1800-talets slut till 2000-talets början. Att få se sin egen bild i en bok är förstås ett argument för att köpa boken, men bildsviten är också av mycket stort kulturhistoriskt intresse.
1899 varierar klädseln stort, pojkarna har kostymer av olika snitt och flickorna klänningar, ofta rutiga eller randiga. Även kyrkoherde Almqvist uppträder i kostym, men senare år i kaftan. 1921 får socknen en ny kyrkoherde, Eler Alar Engström (han hette faktiskt så), och från och med detta år har pojkarna genomgående mörk kostym och flickorna vita klänningar och rosett i håret. Rosettmodet går ut med 1920-talet, och på 1930-talet har flickorna ofta kortklippt frisyr. Rosetten kommer åter ett kort tag på 40-talet. Flickornas klänningsmode växlar men 1964 förändras pojkarnas klädsel genom att den vita flugan ersätts av en mörk slips. Redan nästa år så försvinner kavajen för gott. Klänningarna blir allt kortare. 1972 har flickorna korta klänningar, pojkarna vit polotröja med mörka byxor och prästen alba och stola! Konfirmationskåporna introduceras 1975, och sedan dess är prästen också klädd i liturgisk dräkt. Konfirmandgruppernas storlek växlar, vilket visar på bygdens utveckling. 1899 består gruppen av 37 konfirmander. Vid mitten av 1900-talet växlar det mellan 10-20 personer per kull. Under Kjell Blomstrands kyrkoherdetid sedan 1976 så innehåller grupperna oftast 2-10 ungdomar.
Carl-Johan Ivarsson