2004_21

”Husförhörslängd” Glava 1696-1720
Försök till rekonstruktion

Av Tage Reimegård. 107 sidor, A4. Glava Hembygdsförening 2003. Kan beställas för 100 kronor + porto från Birgitta Juås, tel. 0570-40390 eller e-post gitta@algonet.se

Vi släktforskare minns säkert alla det första mötet med kyrkböckerna. Råden var tydliga: Hitta en person född före 1920 eller ännu hellre 1895, ta fram födelseboken (eller födelseboksutdraget) för den församlingen, sök föräldrarna och gården och gå sedan till husförhörslängden!

Så kan man ganska snabbt hitta ganska många nya namn på sin antavla – växlandes mellan födelsebok och husförhörslängd tar man sig bakåt genom generationerna. Men farfars farmors morfars mor var ju född 1760. Husförhörslängderna börjar först 1785. Vad gör man då?

Alla läsare av VärmlandsAnor vet förstås att det är nu det riktigt roliga börjar – att med hjälp av många olika källor kunna ge en så fullständig bild av förfädernas livsvägar och släktrelationer som möjligt. Att lösa de svåra problemen ger den största tillfredsställelsen. Ett annat känt faktum är ju att vissa socknar är enklare att forska i än andra. Ibland beror det på kyrkböckernas kvalitet, men oftare på att man kan få så god hjälp av erfarna forskare som vill dela med sig av sina rön.

Önskedrömmen kan vara att få tillgång till en sockengenealogi, dvs en genealogisk totalutredning av en hel socken. Jag känner inte till några sådana publicerade böcker för värmländsk del förutom en planerad bok om Blomskog.

Men nu har de som forskat i Glava fått hjälp på traven. Det är den erfarne släktforskaren Tage Reimegård som sammanställt sitt under lång tid framforskade material till en skrift som Glava Hembygdsförening givit ut. Titeln är egentligen lite missvisande. Någon husförhörslängd för denna period har förmodligen aldrig existerat så det är ingen rekonstruktion i egentlig mening. En titel som ”Människor i Glava 1696-1720” hade nog varit mer korrekt.

Det handlar om en sammanställning av uppgifter från olika källor, framför allt socknens ministerialböcker som börjar 1696, men också Gillbergs och Jösse härads domböcker, mantalslängder, jordaböcker och kyrkoräkenskaper. Det finns också uppgifter från Jarl Ericsons bok Finnar i väst, KG Lindgrens bok om Gränsjösätrane samt en skrift av Fritz Skårud: Glavabor på 1600-talet.

I Reimegårds bok så redovisas folket hemman för hemman, från Berga till Yttre Ås. Varje familj har fått ett nummer för att underlätta identifieringen, så en flyttning mellan hemmanen kan enkelt hänvisas med: se Lövås (10). För varje uppgift (förutom ur ministerialböckerna) ges källhänvisningar, som ”i domb. 1701 G. H. Vt”. Detta senare skulle uttydas i domboken för Gillbergs härad 1701, vårtinget.

Jag har inte genomfört några stickprov för att kontrollera tillförlitligheten men källhänvisningarna är många och ger ett gott intryck. Varje brukare bör förstås i möjligaste mån kontrollera med källorna – en uppmaning som inte är en kritik mot Tage Reimegårds arbete utan som är en självklarhet för alla seriösa släktforskare.

Alla som forskar i Glava socken har genom denna skrift – enkelt utförd och mångfaldigad men innehållsrik – fått ett fint hjälpmedel att kunna lösa några av de där besvärliga knutarna vid 1700-talets början.

Carl-Johan Ivarsson

Värmlands Släktforskarförenings hemsida