1999_21

Holmedal under 1900-talet

Kia Arvidsson. 230 sidor, rikt illustrerad. Eget förlag, tr. City Tryck i Karlstad 1998. ISBN 91-630-7424.

En bygd som ganska sällan förekommer i denna tidskrifts spalter är Holmedal i Nordmarks härad. Redan 1965 utkom det en sockenbok om Holmedal, författad av socknens klockare Gösta Johannesson och utgiven av Värmlands museum som nr 8 i dess småskriftserie. Johannessons bok är en alldeles utmärkt beskrivning av socknens historia. Historien skildras huvudsakligen kronologiskt istället för tematiskt som är det vanliga i sockenböcker. Skildringen är mycket levande och till bokens förtjänster skall också läggas att den har orts-, person- och sakregister – något som tyvärr ofta saknas i hembygdslitteraturen. Med tanke på att boken gavs ut för 34 år sedan kan den kanske vara svår att få tag på, men låna den gärna på ditt bibliotek!

Nu har Johannessons bok förtjänstfullt kompletterats av en mycket trevlig bok om det innevarande seklet i Holmedal. Författarinnan Kia Arvidsson är ganska nyinflyttad till bygden (anledningen till inflyttningen framkommer på bokens sida 197…) och genom detta ser hon med nykomlingens friska ögon på det samtida Holmedal. Genom att intervjua holmedalingar på hemmaplan och i förskingringen har Arvidsson skrivit 1900-talets historia i Holmedal.

I boken återfinns avdelningar om bl. a. kyrkan, föreningsliv, frikyrkorörelsen, skogsbruk förr och nu, handelsbodar, beredskapstid, jordbruk, nöjen och allt annat som har präglat en liten värmländsk bygd under vårt sekel. Det är hela tiden holmedalingarna själva som får berätta, antingen med egna ord eller förmedlat av Arvidsson. Vi får bl. a. läsa om en timmermätares vardag, vi får träffa förste violinisten i Radiosymfonikerna – född i Holmedal, vi får höra om Blinde Edvin som samlade pengar till missionshuset i Stallarbyn och om dagens unga jordbrukarfamiljer och småföretagare.

Tyvärr har våra sockenskildrare ofta stannat vid sekelskiftet 18-1900 och sedan förutsatt att vårt sekel var så välbekant för läsarna att det var ”onödigt” att beskriva det i ord. På så sätt har vi, genom traditionsbärarnas bortgång, förlorat många viktiga år av vår historia. Kanske kan Arvidssons bok inspirera andra att dokumentera det Värmland vi lever i. Boken är rikt illustrerad, både av äldre bilder och av Arvidssons nytagna bilder i färg och svartvitt. Kia Arvidsson har dokumenterat sin samtid och därigenom gjort framtidens holmedalingar en stor tjänst. Skulle det vara något som saknas så skulle det vara ett personregister.

Jag tror det är viktigt för oss släktforskare att känna de bygder där våra förfäder levat – både som de var då och som de är nu. Alla som är intresserade av värmländsk kulturhistoria i allmänhet och i synnerhet de som kan räkna sitt ursprung från bygden borde läsa boken om 1900-talets Holmedal.

Carl-Johan Ivarsson

Värmlands Släktforskarförenings hemsida