1994_24

Järnet, folket och bygden

Järnet, folket och bygden heter en bok av Sive Karlsson. Den handlar om några av gruvorna och bruken på Mälarmården i Södermanland. Där kan man bland annat läsa om värmlänningar i förskingringen: Här i Södermanland, liksom på många andra ställen i vårt land, blev det inte någon riktig fart på skogskörslorna förrän värmlänningarna kom och lärde ut sin konst. De var mycket duktiga och använde kälkar som gick under benämningen ‘getdoningar’. Bakkälken var cirka tre meter lång och kallades geten. Framkälken var betydligt kortare, (bocken) och den var försedd med lastbanke med en genomgående bult. På det viset blev lasset styrbart. Kälkarna var också rätt låga, vilket underlättade lastningen.

Det var inte bara i skogen som dessa duktiga och arbetsamma värmlänningar dök upp. Herman Ekström har vid genomgång av protokollböcker från Ånhammar i Gryt funnit flera noteringar om värmlänningar. Mycken nyodling gjordes under 1800-talet. År 1826 skrev man så här: ‘Fryksdalingen Lars Pettersson är här igen. Han har odlat upp tio tunnland härdvall och skumplöjt ett kärr i Katthaga äng’ . Vidare: ”Ny såg har 1876-77 byggts vid Gatstugan vid Mistelns strand. Som sågare anställdes ett par värmlänningar från Nilsby. Även nästa år måste man resa till Karlstad för att få fatt i sågkunnigt folk.” – Då stora vattenhjulet vid Klockartorp skulle byggas i Åkers socken var det värmlänningar som anlitades för att bygga själva stenfundamentet. Av vad man vet så var det mest folk från Fryksdalen som drog ut på arbete till andra orter.”

Lars-Gunnar Sander

Värmlands Släktforskarförenings hemsida