En bok om arkiven i Stockholm
Boken ger en orientering om Stockholms arkivvärld och utgör en praktisk hjälpreda. Den riktar sig i första hand till enskilda släkt- och hembygdsforskare, som har anledning att utnyttja arkiven i Stockholm. Red: Leif Gidlöf. Bildred: Peeter Mark.
Boken omfattar ca 230 sidor och har tagits fram i samarbete mellan Kommittén för Stockholmsforskning (monografiserien nr 100) och Stockholms stadsarkiv. Ett 20-tal arkiverfarna personer har på olika sätt bidragit.
Boken är skriven för stockholmsförhållanden. Innehållet kan i lägre eller högre grad tillämpas även utanför målområdet. Bland de mer allmängiltiga uppsatserna kan nämnas:
Hans Furuhagen – Forska själv!
Han skriver: Min egen universitetsutbildning till antikhistoriker och arkeolog gav ingen anledning till arkivstudier. Arkeologernas källmaterial är fynden i jorden, föremål som förvisso kan berätta om den vanliga människans materiella tillvaro, men aldrig avslöja hennes tankar och känslor. Det blev därför först som medelålders amatör i släktforskning jag beträdde vägen in i Sverige. Han berättar om vad han funnit i bergskollegiets arkiv och på lantmäteriet.
Ingemar Carlsson – Storstaden som hembygd
Som forskare är man i händerna på byråkratin! Men – till skillnad från massmedia och många svenskar – kommer Du snart att lära Dig att älska den. Författaren ger en översikt över var man kan finna olika typer av arkivmaterial och framhåller att man måste veta hur byråkratin har arbetat just i de fall som rör ens forskningsområde.
Lars-Olof Welander – Arbetsliv och fritid
beskriver hur man kan använda förenings- och företagshandlingar. Innehållet i uppsatsen kan tillämpas på Folkrörelsernas arkiv och Värmlandsarkiv.
Leif Hökstrand – Arkiven och skolan
ger exempel på undervisning i arkivkunskap i skolorna.
Alf Åberg – Gömt men inte glömt beskriver ”Stora daldansen .
Per Anders Fogelström – Mellan dikt och verklighet.
Förf skildrar hur romanen Vävarnas barn tillkommit. Denna är visserligen en Stockholms-skildring, men i uppsatsen tar han upp problematiken kring att söka skildra verkligheten när fakta saknas. Forskaren och romanförfattaren har olika spelregler att följa, också när de behandlar ett och samma ämne skriver han. Man får försöka ”ljuga sant”(som Vilhelm Moberg kallade det) konstaterar han med tanke på sin roll som romanförfattare.
Sven Malmberg – Arkivet och användaren
har den heltäckande underrubriken Forskarservicen i våra arkivinstitutioner. Uppsatsen är försedd med ett A-ö för arkivbesökaren.
Göran Söderström – Skriv själv!
Några råd när forskaren blir författare. Innehåller regler och råd för hur man skall skriva. Är värt att läsa för bl. a. redaktören.
Medlemmar i släktforskar- och hembygdsföreningar (motsv) kan erhålla boken till ett starkt rabatterat pris av kr 145:-/ex (ordinarie ca-pris 230:-). Den kan beställas från Stockholms stadsarkiv, Box 22063, 104 22 STOCKHOLM. Porto tillkommer. Ange medlemskap i förening!