Wermlandica 1986
Följande står att läsa i förordet till den nyutkomna boken WERMLANDICA 1986: ! ”Samverkan torde bli allt nödvändigare i en framtid full av trolig ekonomisk knapphet. Den form av samverkan som inleddes 1985 runt utgivandet av Wermlandica mellan Föreningen för Värmlandslitteratur, Värmlandsarkiv, Folkrörelsernas Arkiv och Emigrantregistret. fortsätter. Årets Wermlandica, f ö den tionde årgången och således ett jubileumsnummer, föreligger härmed.
Utöver årsberättelser för utgivande organisationer innehåller årets utgåva en bred provkarta på nytt och gammalt inom den värmländska kulturen.” (slut citat)
Av bokens 152 sidor, upptas 42 av en årsbibliografi, kallad Värmlandsbibliografi 1984. Den förtecknar böcker och broschyrer, tidskrifts- och tidningsartiklar, tryckta under 1984.
Materialet är ordnat ämnesvis enligt ! folkbibliotekens system. De 42 sidorna ’ tar upp 728 titlar.
Jag återvänder till förordet, och citerar följande:
”Ett par för länet viktiga och uppskattade kulturpersonligheter har särskilt lyfts fram. Jag tänker då på Ragnar Ljung och Leif Gidlöf. Sixten Bengtsson I (Västgöta-Bengtsson), Kjell Fredriksson I och Malte Eurenius har på skilda sätt gett kulturkämpen Ragnar Ljung sin hyllning. Om Leif Gidlöf och hans betydelse för Värmlandsarkiv har Arne Hansson skrivit. Kungliga huvudstaden, som nu får njuta Leifs tjänster, är att gratulera!” (slut citat)
I ett avsnitt i boken skriver Sven Hellqvist om sin brevväxling med Tage Erlander.
Gösta Lext ger en lättfattlig och intressant inblick i vårt äldre domboksbestånd.
Därefter följer en av Berith Sande författad artikel om vikten av att dokumentera och arkivera bilder på rätt sätt. Ett mycket angeläget ämne, som berör alla, från privatpersoner till arkivbildare.
Åter till bokens förord: ”Den som är intresserad av emigrationsfrågor får sitt lystmäte i en uppsats av Erik Gustavsson. Häri beskrivs med grundlig vetenskaplighet emigrationen från Karlstad. Kjell-Arne Kamperin har bidragit med en populärt skriven, mycket intressant och läsvärd artikel om Sockenapotek.”(slut citat)
I Wermlandica 1986 finns också en artikel om arkiven i Värmlands museum. Läs mer om detta i årsmötesreferatet i detta medlemsblad.
För ordningens skull ska också nämnas att Bengt Åkerblom sammanställt avsnittet ”En årsbibliografi”, samt att det citerade förordet är skrivet av Erland Bergqvist.
WERMLANDICA 1986 hör definitivt inte till den kategori böcker som har en tendens att bara bidra till samlande av damm i bokhyllan. Rätt använd kommer Du att ha stor nytta av den.
I detta sammanhang torde det vara på sin plats med en återblick på WERMLANDICA 1985, där jag citerar Bengt Åkerbloms inledning till årsbibliografin 1983:
”De två första ’Wermlandicorna’, 1977 och 1978, innehöll en bibliografi över utgiven värmlandslitteratur under ett föregående år. Eftersom dåtidens Wermlandica endast var på c:a 50 sidor, kom redaktionen så småningom till den uppfattningen att bibliografierna tog upp alltför stor plats, ja inkräktade alltför mycket på det dyra, snålt utmätta utrymmet och beslöt ge dem respass ur årsboken. Istället kom hela årsboken för 1981 att utgöras av en bibliografi, närmare bestämt en 5-årsbibliografi (för åren 1974-1978). Sedan, var det tänkt, skulle en ny sådan följa 1985, omfattande de följande 5 åren. Så blir det nu
ej – ingen ny 5-årsbibliografi är i sikte! Åren 1979 och 1980 kommer att täckas in av den stora värmlandsbibliografi, som Johan Backlund f n håller på med de två följande åren lämnas i sticket tills vidare…” (slut citat)
I och med det ovan redovisade om värmländsk litteratur, har jag besvarat ett antal frågor som kommit till redaktionen om var man hittar uppgifter om värmländsk litteratur, i synnerhet den nyutgivna. Låt oss hoppas att det inte dröjer allt för länge innan den ”stora värmlandsbibliografin” kommer i tryck.
Anders Höglund