Lars Magnus Ericsson –
Världsberömd värmlänning från Värmskog
Av Hans Lindberg
Referat Bernhard Granholm
Vid VSF:s årsmöte i Karlstad höll Hans Lindberg ett intressant och fängslande föredrag om Lars Magnus Ericsson. Han redogjorde för några forskningsvägar som han använt och gav ett intressant tips om ett arkiv.
Nordtomta i Vegerbol
Lars Magnus Ericsson föddes den 5 maj 1846 på Nordtomta i Vegerbols by, Värmskog. På gården föddes nio barn varav fem uppnådde vuxen ålder. Fadern Erik Ersson var bonde. Modern hette Maria Jonsdotter. Om Lars Magnus’ farmor, Brita Olsdotter, står i husförhörslängden ”kan ej läsa innantill”. I en avhandling har Anna Giertz senare påvisat att det fanns ärftligt betingad ordblindhet i släkten.
Arbete i silvergruva
Lars Magnus gick i skola i två veckor. Han blev då tvungen att bidraga till familjens uppehälle och fick arbete vid silvergruvan i Värmskog. Vid 12 års ålder byggde han ett uppfordringsverk för vatten. Han gjorde en enkel telegraf av två uppspända oxblåsor med ett snöre mellan. Han utbildade sig på bruk och hos smeder i trakten. Ett tag arbetade han i Norge.
Till Öller & Co i Stockholm
1867 for han till Stockholm och fick anställning hos firman Öller & Co. Där graverade han en skylt. För en lön av 5:- i veckan fick han sedan anställning. Han vidareutbildade sig vid olika tekniska verkstäder i Europa. Han hade ett utmärkt språksinne och lärde sig bl a ryska.
Egen firma
1876 startade han en egen firma i Stockholm med startkapital på 1000:- kr. I början reparerade och tillverkade firman främst telegrafapparater och elektriska instrument. 1878 levererades den första telefonen. Firman utvidgades och 1897 startades tillverkning i S:t Petersburg.
Åter till lantbruk
1903 lämnade Lars Magnus företaget och bosatte sig på Ahlby gård nära Fittja söder om Stockholm. Han arbetade med förbättring av jordbruksdriften och konstruerade bl a en gödselgång, som förde gödseln direkt från ladugården till fältet. 1916 flyttade han till Hågelby gård där han ägnade sig åt jordbruk till sin död 17 december 1926.
Övrig forskning
Hans Lindberg berättade vidare om sin forskning dels om telefonens historia och dels om människor med anknytning till Lars Magnus Ericsson:
-Fysikern Robert Hooke lyckades 1667 åstadkomma en talförbindelse. Det sägs ha varit med hjälp av ett stycke magnetisk bergart, kring vilken han skall ha lindat en tråd.
-1876 lämnade dövstumläraren Alexander Graham Bell, f 1847, in sin patentansökan på telefonen.
-Henrik Cedergren startade 1883 Stockholms allmänna telefon AB. Detta bolag blev L M Ericssons stora kund.
-För Lars Magnus själv blev en trasig orgel i hans blivande hustrus föräldrahem vägen till hans kvinnas hjärta.
Arkivtips
Hans Lindberg berättade att han funnit många uppgifter om personer och bygd i Kvarnkommissionens arkiv. Kvarnkommissionerna hade till uppgift att reglera kvarnverkssamheten. I dessa arkiv finns uppgifter om de bönder som hörde till respektive kvarns upptagningsområde. För Värmlands del finns handlingar från 1697 i Kammarkollegi arkiv, som finns förvarat i Riksarkivet. Kvarnkommissionsarkiven kan dock i vissa fall finnas på andra platser, t ex i häradsrätternas arkiv.
Hans Lindberg
Hans Lindberg har ägnat en stor del av sitt liv åt släkt- och hembygdsforskning. 5 år gammal hittade han en stenyxa i sin fars marker. Som kuriosa nämnde han att hans far liknade Gustaf VI Adolf och ibland förväxlades med den dåvarande kronprinsen. Själv har Hans en viss likhet med prins Wilhelm. Huruvida dessa likheter har sina genealogiska orsaker har inte kunnat beläggas.
Föredraget interfolierades med musik på såg och gitarr utförd av Hans med fru samt av sonen Erik, som blåste vallfred med näverlur och signal avsedd att skrämma vargar med på kohorn. Dessa sistnämnda instrument var på sitt sätt ett kommunikationsmedel mellan fäbodarna förr långt före telefonen.