Info om böcker

  • En kyrkoherdes vardag, Ekshärad 1700-1758.
    Mats Hellgren 1996.
    Andreas och Bengt Piscator, kyrkoherdar, har fört anteckningar om allt som tilldragit sig i prästgården. 184 sidor, A5.
  • Kvarnarna vid Rottnafallen.
    Eric Sundell 1997, 2003.
    Kvarnindustrins uppbyggnad från 1600-talet och framåt. Teknik, malning, kvarnar, personregister. 110 sidor, A5, illustrerad. Andra, justerade och något utökade, upplagan.
  • Torp i Botilsäter.
    Britta Johansson m fl 1995.
    Förteckning och kort beskrivning över de försvunna boställena i Botilsäters socken. En sammanställning av resultaten från torpinventeringen åren 1990-1994. 47 sidor, A4, illustrerad.
  • Torp och ödegårdar i Huggenäs.
    Gunnar Jonsson m fl 2001.
    Förteckning och beskrivning med kända inneboende över de försvunna boställena i Huggenäs socken. En sammanställning av resultaten från torpinventeringen åren 1994-2001. 86 sidor, A4, illustrerad, ort- och personregister.
  • Torp och ödegårdar i Ölserud.
    Maj Ohlsson m fl 1996.
    Förteckning och kort beskrivning över de försvunna boställena i Ölseruds socken. En sammanställning av resultaten från torpinventeringen åren 1994-1996. 58 sidor, A4, illustrerad.
  • Wermlandsslegten Ekelund
    Leif Robertson 2003. Utgåva 1
    ”Slegtbeskrivning öfver Wermlandsslegten Ekelund och dess förgreningar 1500-2000”. Ett försök till en släkthistorisk forskning över femhundra år. Utgår från stamfadern ”Herr Anders”, fogde på Lundby säteri i Kölaby(P) runt år 1600. Sonsonen Anders Ekelund-Nilsson föddes på Lundby 1641, och är förfader till den vitt förgrenade Ekelundssläkten. Ättlingar finns i bl a Värmland och Dalsland. 411 sidor, A4, illustrerad, personregister.
    Utgåva 2 2019
    Sedan en tid har jag uppdaterat min forskning kring ”Ekelunds-släkten” från Värmland. Jag gav ut en skrift vid föreningen. Den har ju en del brister och faktafel. Nu har jag klart en ny version som borde (?!) vara mer rätt. Dessvärre har jag inga resurser att ge ut den i bokform. De som är intresserade kan skriva till mig och mot en viss ersättning erhålla den i ett USB minne som ni får skicka mig i så fall. Den nya versionen innehåller drygt 10000 poster (beroende på hur man räknar). De som hör av sig via mail får min privata postadress, prisuppgift mm.
    <Leif.Robertson[snabel-a]outlook.com>
  • Wärmeland i sitt ämne och i sin upodling
    Emanuel S Ekman 1765.
    Nyutgåva 2019. Wärmeland i sitt ämne och i sin uppodling trycktes första gången 1765, i en del 1 som aldrig kom att få någon fortsättning. Det är de inledande avsnitten som, i tidens rudbeckianskt anstuckna anda, ger en beskrivning av hela landskapets  politiska och andliga utveckling från en mytisk forntid. I sin mer detaljerade ortsbeskrivning nöjer sig författaren med att ta upp Karlstad med omnejd. Karlstads stad jämte socknarna Hammarö, Grava, Stora Kil, Nedre och Övre Ullerud, Ransäter och Frykerud finns med här och att det åtminstone blev detta skall vi vara mycket tacksamma för. Författaren, Emanuel S Ekman (1737-1801), kom efter att skriften utgivits dels att få konkurrens av Värmlandsskildrare som den med tiden mer kände Erik Fernow, dels också få annat att tänka på. Han blev 1767 professor i praktisk ekonomi vid Uppsala universitet och verkade sedan där resten av sitt liv. 204 sidor, A4.
  • Ölme härads dombok 1629-1650.
    Axel Em. Löf 1921.
    Nyutgåva från 1997. Huvuddelen av materialet utgörs av Ölme härads dombok. Dessutom finns ett par protokoll från Visnums och Färnebo härader, Varnums kyrkobok 1645-1650, en mantalslängd för Ölme och Varnum 1642, mm. 234 sidor, A5, personregister över ”märkligare personer”.

Värmlands Släktforskarförenings hemsida